Korsförlamning, vad är det, egentligen

Korsförlamning är ett syndrom med flera olika möjliga diagnoser snarare än en egen sjukdom. Den kan vara tecken på andra sjukdomar som till exempel PSSM.

Ett vanligt missförstånd av orsak till korsförlamning är kyla och fukt. Hästen får inte bli kall över korset för det orsakar förlamning. Detta är dock en myt, korsförlamning kommer av för mycket foder och för lite rörelse. Med det inte sagt att kyla och fukt inte har någon påverkan på korsförlamning, det är ännu oklart hur men man vet att det är inte grundorsaken.

Korsförlamning kallades förr för måndagssjukan. När arbetshästarna arbetade måndag till fredag fick de mer foder för att klara av sitt jobb och under helgen när de vilade fick de samma mängd foder. På måndagen när de skulle sättas i arbete igen blev de stela och nästan förlamade i bakdelen. Man kunde räkna ut att det var fodermängden kontra vila som utlöste förlamningen och nu för tiden vet vi att det är mängden glykogen i muskulaturen som ställer till det.

Trots att det inte är lika vanligt med korsförlamning nuförtiden när vi är mer medvetna om att reglera kraftfodergivan under vila, är det dock inte helt ovanligt att sjukdomen drabbar hästar som tränas efter att de vilat några dagar, utan att man dragit ner på kraftfodret. En annan utlösande faktor är ojämn träning, olika typer av stress som till exempel transport av hästen. Ston drabbas oftare än valacker och hingstar, varför vet man inte, varför vissa är mer mottagliga än andra.

Vid korsförlamning uppstår muskelskador, framförallt i bakbensmuskulaturen. Hur stora skadorna är går att mäta genom blodprov. Enzymer i muskelcellerna går sönder och läcker ut i blodbanorna och kan på så vis visa förhöjda värden via ett blodprov.
Ju kraftigare korsförlamning, desto högre värden kan man mäta upp. Ibland kan urinen färgas mörkröd vid korsförlamning, och det beror på att myoglobinet som finns i blodet för att ta upp syre, färgar urinen från de skadade muskelcellerna.

Symtom på korsförlamning är varierande från individ till individ. De vanliga symtomen är stel gång, ovilja att röra sig, svullen och hård bakbensmuskulatur, smärta vid tryck mot muskulaturen bak, svettningar, ökad andningsfrekvens, ökad puls, rödfärgad urin, ovilja att resa sig.

Korsförlamning delas in i fyra grader. Allt från lindriga fall med muskelskador som läker snabbt utan bestående besvär till kraftiga anfall med stora och kraftiga muskelskador.
Vid första graden har hästen en lättare stelhet i bakdelen. Stelheten förvärras vid varje steg och vid fjärde steget kan hästen endast med stor svårighet röra sig.

På grund av att en del muskelceller ersätts med ärrvävnad, kan hästen få bestående men. Detta kan resultera i att muskeln inte fungerar som den gjort tidigare och detta kan ge en rörelsestörning. Riktigt kraftiga anfall kan leda till döden.

För att undvika korsförlamning hos sin häst skall man se över foderstaten och träningen regelbundet. Om hästen till exempel skall vila eller blir skadad, reglera foderstaten direkt för att undvika sjukdomen.
Som vi skrev innan, vet man inte varför vissa är mer mottagliga för korsförlamning än andra. Det kan vara så att bara en häst i stallet drabbas även om alla utfodras och motioneras på samma sätt. Har man en unghäst som drabbats löper denne större risk för att drabbas igen vid äldre ålder än hästar som inte drabbats.

Miljön spelar självklart in, bortsett från träning. Om hästen går ute många timmar om dygnet i kuperade hagar blir den mindre känslig för uppehåll i träning då den rör på sig naturligt. Har man en häst som är känslig för korsförlamning, är detta bra att ha i åtanke så kan man på så sätt undvika ytterligare anfall.

Tänk på att inte överutfodra med varken energi eller protein. Det är av stor vikt att man räknar efter ett analyserat grovfoder för att kunna tillgodose hästens behov med hjälp av kraftfoder, så att det inte blir för mycket eller för lite av något.
Selen och E vitamin är viktiga beståndsdelar i foderstaten för att delvis förebygga korsförlamning men också för att läka skador som uppkommit. Tänk dock på att man kan överdosera både selen och E vitamin så det är viktigt att veta hur mycket hästen behöver.

Förhindra alltid att hästen blir nedkyld då en nedkyld häst står och spänner sig. Spänningar kan leda till ömhet i muskulaturen och påverka hästen negativt vid arbete. Vid blåst och fuktigt väder är det viktigt att se till att hästen har skydd för att komma undan kylan och regnet alternativt täcka den korrekt för att den skall kunna hålla sig varm. Man kan också hjälpa hästen efter ett träningspass genom att lägga på ett täcke så den torkar om den blivit svettig.
Det är osäkert om nedkylning har någon betydelse för att utlösa korsförlamning, men för säkerhets skull, håll hästen varm och torr. Man har ändå en misstanke om att temperaturen kan underlätta uppkomsten av eller förvärra symtomen av korsförlamningen.

Om man upptäcker att hästen har drabbats, finns det vissa saker att tänka på direkt. Om hästen ligger ner, tvinga den inte att resa sig, avbryt pågående motion direkt, håll hästen varm och torr, se till att den ligger mjukt, kontakta veterinär, ge B-vitamin som har en positiv effekt på muskler, (B-vitamin kan inte överdoseras, överskottet kissas ut så det är ingen fara att ge), se över foderstat, låt hästen vila i liten hage utan andra hästar och undvik alla former utav stress. Se också över träningsupplägget. En drabbad häst mår bra av regelbundenhet i träningen. Hårt drabbade hästar mår allra bäst av en mycket noggrann daglig rutin. Då bör man fodra, släppa ut, ta in, träna hästen vid exakt samma tidpunkt varje dag.

Korsförlamning kan med fördel behandlas med akupunktur och örter. Under själva förlamningen förespråkar vi utöver veterinärvården att man behandlar med akupunktur. För att undvika återfall hos drabbade och korsförlamningsbenägna hästar kan man antingen ge nålbehandling eller örter. Den bästa blandningen heter MD Kibda och innehåller örter som hjälper levern och muskulaturen.

Man kan även ge MD Muscle som hjälper en bra muskelbyggnad och muskelfunktion.